Nelson Mandela död - men hans minne och gärning lever vidare

I går dog Nelson Mandela, 95 år gammal. Hans gärning, mod och ödmjukhet inspirerade en hel värld.  I dag väljer jag att citera vad vår förre statsminister Ingvar Carlsson sa om Mandela. "Jag minns när jag träffade honom första gången. Lång, ståtlig och med sina varma ögon sade han att i dag är det många som vill vara våra vänner och det är vi glada för. Men vi glömmer aldrig dem som var våra vänner när vi hade det svårt." 

Det Mandela sa är också värt att begrunda en dag när även fienderna till ANC och Mandela hyllar honom.

För några år sedan besökte jag Sydafrika och fängelseön Robin Island där Mandela var fånge i mer än ett kvartssekel. Som alltid var kameran en följeslagare.

På min fotoblogg har jag lagt in några bilder från mitt eget besök på Robin Island. Här finns länken: http://goranjohanssonphoto.blogspot.se/2013/12/nelson-mandela-dod-men-hans-minne-och.html

Inlägg i dag, P1 Morgon om besluten i Ersättningsnämnden

I dag var det ett inslag i P1 Morgon om Ersättningsnämndens beslut. Bl.a. intervjuades Maria Larsson, Lars H Gustafson och Benny Jacobsson. Jag blev mycket irriterad av Maria Larssons påstående att "Vi gjorde vårt bästa". Jag har i tidigare inlägg här i bloggen redovisat hur regeringen i sin proposition mörkat hur den gick ifrån både Vanvårdsutredningens och Upprättelseutredningens argumentation och förslag. Om detta är det bästa, kan man då förvänta sig fler propositioner där argumenten från utredningar som inte stöder förslagen kommer att mörkas?

I en tweet ställde jag följande fråga till henne: ”Vi gjorde vårt bästa” (citat P1) ingår då också att mörka Upprättelseutr och Vanvårdsutredn argumentation i propositionen? @MinisterMaria

Nu återstår det att vänta på svaret.

Brev från åttio forskare och utredare till ministern och socialutskottet

Tidigare har jag bloggat om regeringens proposition om ersättning till dem som vanvårdades inom den sociala barnavården.

I dag skickas ett brev undertecknat av åttio forskare och utredare till barn- och äldreminister Maria Larsson och Riksdagens socialutskott.

Brevet kan ses som en uppföljning på DN-debattartikeln av Johanna Sköld och Bengt Sandin den 28 oktober. Länk här: http://www.dn.se/debatt/vanvardade-nekas-pengar-trots-forbjuden-bestraffning/ Tidningen ETC-Malmö har också haft en artikelserie med bland annat intervjuer med människor som vanvårdats under sin tid i fosterhem eller institution men som följd av propositionen nekats ersättning. Länk här där man kan klicka vidare i artikelserien: http://malmo.etc.se/nyhet/statens-egen-utredare-starkt-kritisk

Dagens brev till ministern och socialutskottet visar hur regeringen mörkat både Vanvårdsutredningens och Upprättelseutredningens underlag, skrivit en proposition som i stället, ytligt och utan vetenskaplig grund bl.a. när det gäller synen på barn i olika decennier, snävat in skälen till ersättning. Brevet reder ut vad som gäller och uppmanar barn- och äldreministern liksom socialutskottet att agera för en ändring.

Barnläkaren Lars H Gustafsson, som också var med i Upprättelseutredningen som expert, har i dag också bloggat om brevet. Se länk här: http://www.larshgustafsson.se/?p=4248

Här finns en länk till brevet: https://dl.dropboxusercontent.com/u/23530561/Skrivelse%20till%20socialutskottet%20och%20barn-%20och%20%C3%A4ldre%20minister%20Maria%20Larsson%20om%20ers%C3%A4ttningarna%20till%20de%20vanv%C3%A5rdade.pdf

Tillägg den 15 november 2013.
I går hade ETC Malmö en artikel om skrivelsen till socialutskottet och ministern: http://malmo.etc.se/nyhet/expertuppror-mot-upprattesleprocessen

Här finns en kort intervju med socialutskottets ordförande. Nu återstår det kommentarer från oppositionen som än varit tyst i frågan. Länk: http://malmo.etc.se/nyhet/ersattningsnamnden-kallad-till-utfragning

Tillägg den 19 november 2013
I dag har också Samhällets styvbarn, en organisation för de vanvårdade, lämnat över en skrivelse Barn- och äldreministern och socialutskottets ordförande. Här finns en länk till Samhällets styvbarns hemsida där skrivelsen kan läsas eller laddas ner. http://www.styvbarn.se/e107_files/downloads/dokument/brev_ML_AWJ_2013-11-18.pdf

Intervju med mig för drygt en vecka sedan i ETC

Intervjun med Johanna Sköld följdes veckan efter upp med en intervju med mig i samma tidning, ETC i Malmö. Jag fick utveckla min kritik mot regeringens proposition i ersättningsfrågan. Nu hoppas jag att också andra tar vid och att riksdagen tar initiativ.

Här finns en länk till ETC-artikeln: http://malmo.etc.se/nyhet/statens-egen-utredare-starkt-kritisk

Intervju med Johanna Sköld

Johanna Sköld har blivit intervjuad av Linköpings universitets hemsida med anledning av artikeln i DN debatt. http://www.liu.se/liu-nytt/arkiv/mn/1.518851?l=sv

Felet ligger i regeringens proposition

I dag finns en artikel på DN-debatt skriven av två historiker, min medarbetare i Vanvårdsutredningen Johanna Sköld och professorn vid Linköpings universitet Bengt Sandin. Artikeln belyser orimliga beslut som tagits av Ersättningsnämnden. Nämnden hänvisar till att en del bestraffningar ansågs normala för den tid då de utdelades. "Det som Socialstyrelsen förbjöd 1948, blir plötsligt år 2012 i regeringens proposition betraktat som normala fysiska tillrättavisningar. Lagstiftaren kräver att Ersättningsnämnden ska ta hänsyn till hur barn i allmänhet hade det utan att veta vad som var allmänt förekommande snarare än att ta hänsyn till de krav som ställdes på vården av omhändertagna barn i samtiden." De båda forskarna visar hur okunnigt och ovetenskapligt Ersättningsnämndens resonemang är. Länk till artikeln på DN-debatt: http://www.dn.se/debatt/vanvardade-nekas-pengar-trots-forbjuden-bestraffning/

Problemet som forskarna beskriver uppstod innan Ersättningsnämnden började arbeta. Det har sitt ursprung i regeringens proposition. Alla känner till hur regeringen först sa nej till ersättning och sedan under hotet från en riksdagmajoritet inom en vecka ändrade uppfattning. Men få vet om att regeringen helt bortsåg från Vanvårdsutredningens slutrapport när propositionen om Ersättningsnämnden senare skrevs.

Propositionen kom nästan ett år efter Vanvårdsutredningens slutrapport men nämner inte med ett ord att utredningen på flera punkter hade en helt annan uppfattning. (Rapporten kan laddas ner här: http://www.regeringen.se/sb/d/14017/a/176670 ) Jag har aldrig under min tid som utredare varit med om ett så uppenbart sätt att mörka en avvikande uppfattning. Tvärtom brukar regeringen citera kritiken och sedan i text motivera sin egen uppfattning, men inte denna gång.

Med hjälp av en i frågan okunnig och passiv opposition fattade sedan riksdagen beslut enligt den proposition som vi nu ser effekterna av.

Förutom det okunniga resonemanget om "normala bestraffningar" som avhandlas i DN-debattartikeln i dag finns det andra allvarliga invändningar mot propositionen som borde ha blivit föremål för behandling i riksdagen. Det gäller den omotiverade 1980-årsgränsen för ersättning, de så kallade privatplaceringarna, som stod under samhällets tillsyn och frågan om de finska krigsbarnens placeringar i fosterhem och institutioner som också barnavårdsnämnderna hade tillsyn över. I dessa frågor hade Vanvårdsutredningen i sin slutrapport klara rekommendationer till regeringen, som den valde att utan att nämna dem i propositionen, helt bortse från.

Jag har tidigare kommenterat frågan om 1980-årsgränsen i ett blogginlägg från den 9 februari i år. Länk: http://goranjohansson.blogspot.se/search?updated-max=2013-04-12T15:27:00%2B02:00&max-results=7

Om inte riksdagen tar initiativ till en ändring i de frågor som regeringen negligerat eller okunnigt och utan vetenskaplig grund behandlat i propositionen kommer de att förfölja och besudla upprättelseprocessen under hela den tid som Ersättningsnämnden arbetar.

Hur långt får polisen sjunka?

Natten och morgonens nyhet om polisens olagliga registrering av romer ledde med all rätt till en offentlig kritik av sällan skådat slag. Tankarna gick till den systematiska utrotningen av bl.a. romer under nazitiden, men också till Sveriges mörka historia med särskilda lagar mot romer, rasbiologi och tvångssterilisering. Detta belyses kort i Dagens Nyheters reportage i dag. Länk här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/over-tusen-barn-med-i-olaglig-kartlaggning/

Jag har tidigare varit ledamot i en statlig utredning, Delegationen för romska frågor, som leddes av Maria Leissner. Därigenom har jag fått särskild inblick i det flerhundaåriga förtrycket av romer i vårt land. I Vanvårdstredningen som jag ledde under åren 2006-2011 intervjuade vi många resanderomer som berättade om myndighetsförföljelse av deras familjer i generationer. När intervjupersonerna som barn var placerade i fosterhem eller institutioner blev de utsatta för övergrepp och försummelse, ofta med rasistiska motiv och tillmälen. Bl.a. dessa personer har tillerkänts en ursäkt och en ekonomisk ersättning från den svenska staten.

Att en statlig myndighet med våldsmonopol, Polisen, nu driver ett register som inte bygger på brott utan etnicitet är vidrigt. Att den nu försöker klara kritiken genom att skylla på att "någon enskild utan ledningens kännedom" byggt upp verksamheten är stilenlig retorik av mediatränade personer, men beklämmande och lätt att genomskåda. Det är helt osannolikt med tanke på att priset för en licens för den programvara som använts överstiger 120 000 kr. Se vidare i den här artikeln. http://computersweden.idg.se/2.2683/1.524517/avancerad-ibm-losning-driver-polisens-romregister

Enligt DN:s uppgifter är det minst sjuttio personer hos polisen som har tillgång till registret, sannolikt betydligt flera, däribland rikskriminalen. Tidigare i dag har jag twittrat kort att alla poliser som använt men inte avslöjat det olagliga registret borde fällas för tjänstefel. Det handlar om civilkurage och att avslöja olaglig användning för att ha ett rent samvete liksom mitt och allmänhetens förtroende i sin gärning som polis. Men min lätt desillusionerade hållning till polisens egen uppföljning säger mig att ingen kommer att kunna identifieras, trots att dataprogrammen sannolikt registrerar varje inloggning. Men all heder åt de källor, sannolikt hos Polisen, som avslöjat den smutsiga hanteringen. Ni har källskydd som den här gången använts för en mycket god sak.

Regeringen då? Detta är en fråga om rättssäkerheten, således en fråga för justitieministern. Men jag är rädd för att den på nytt skickar fram Ullenhag för att säga att problemen handlar om integration. Det har hänt att en justitieminister har avgått på grund av rymningar från fängelser. Hur skulle det i och för sig kunna hindras av ministern? Men nu, etnisk registrering av icke brottslingar, i en myndighet med våldsmonopol, i strid mot grundlag. Vem har gett det tillståndet, Justitieministern?