Johanna Sköld, fil.dr. i ekonomisk historia, arbetade tillsammans med mig i Vanvårdsutredningen. Hon har nu skrivit en bok om ett av sina forskningsprojekt, Fosterbarnens ö. Den handlar om Gålö i Stockholms skärgård. Så här presenteras boken på hemsidan:
"Här skildras historien om ett barnhem vars ledning tog det radikala beslutet att köpa en ö i Stockholms skärgård och tvinga torparna som arrenderade jord på ön att hysa inrättningens barn. Gålö blev ett barnrikt samhälle, under de år som systemet var i bruk kom nästan 1 000 Stockholmsbarn att tillbringa delar av sin uppväxt på Gålö."
Här finns en länk till Stockholmia förlags hemsida där boken presenteras: http://www.stockholmia.stockholm.se/nyheter.php?artikel=216
torsdag 20 september 2012
torsdag 13 september 2012
Läs Mårten Schultz artikel om ersättning till de vanvårdade
Igår skrev professorn i civilrätt, Mårten Schultz, en viktig krönika i DN. Den handlar om Sofia Rapps stämningsansökan och hur den skildrar ett barns helvete. Sofia har varit placerad i fosterhem av den sociala barnavården. Hon har offentligt berättat hur hon varit utsatt för övergrepp och försummelse och att hon intervjuats av Vanvårdsutredningen om detta. Men Sofia var placerad efter 1980 och går därför, tillsammans med flera andra, miste om den ersättning som regeringen förslagit ska utgå till offren. Mårten Schultz avslutar sin artikel med att "regeringen borde läsa igenom hennes stämningsansökan och fundera en gång till över om det är helt nödvändigt att dra en linje just 1980". Jag delar hans uppfattning.
I Vanvårdsutredningens slutrapport konstaterade jag att utredningen "inte haft någon tidsangivelse för granskningen av den sociala barnavården. Framåt i tiden har uppdraget avgränsats av preskriptionstider för åtal. [....] Upprättelseutredningen hade däremot i sina direktiv, av skäl som inte motiverades, tidsgränsen 1920–1980. Det kom att påverka utredningens förslag. Det finns sammanlagt 94 personer som är födda 1970 och senare som intervjuats av Vanvårdsutredningen. Dessa skulle med Upprättelseutredningens förslag uteslutas ur gruppen som omfattas av ursäkt och ersättning om övergreppen skedde efter 1980." Jag föreslog därför i slutrapporten att "alla som blivit utsatta för övergrepp och allvarlig försummelse, vars ärenden inte är så nya att de faller inom ramen för åtal, bör omfattas av Upprättelseutredningens olika förslag till upprättelse." (SOU 2011:61, s. 67-68)
Det är fortfarande oklart varför Upprättelseutredningen, fick andra direktiv än Vanvårdsutredningen. Sannolikt berodde det på ett misstag i beredningen av ärendet. Tyvärr kom överenskommelsen med Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet också att innehålla begränsningen till 31/12 1980. Att man behöver sätta en gräns motiveras senare i propositionen om ersättning, men inte varför den sätts till 1980.
Propositionen om "ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården" (Prop. 2011/12:160) lämnades till riksdagen den 14 juni 2012. Det var drygt åtta månader efter det att jag lämnat Vanvårdsutredningens slutrapport till regeringen, där jag redovisade en annan uppfattning i frågan. Men mitt förslag, eller andra avvikande synpunkter från Vanvårdsutredningen nämns inte med ett ord i propositionen, eller i den lagrådsremiss som föregick densamma.
Vanvårdsutredningens många intervjuer och arkivstudier är den faktiska grund som hela upprättelseprocessen för de vanvårdade vilar på. Att utredningens slutrapport, med avvikande uppfattningar, inte ens nämns i regeringens proposition är anmärkningsvärt.
Jag hoppas att riksdagen har förmåga att självständigt pröva den bortre tidsgränsen och komma fram till ett annat resultat än 1980.
Länk till Mårten Schultz artikel: http://www.dn.se/nyheter/stamningsansokan-skildrar-ett-barns-helvete.
Länk till Vanvårdsutredningens slutrapport: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/66/70/7ccfaa21.pdf
I Vanvårdsutredningens slutrapport konstaterade jag att utredningen "inte haft någon tidsangivelse för granskningen av den sociala barnavården. Framåt i tiden har uppdraget avgränsats av preskriptionstider för åtal. [....] Upprättelseutredningen hade däremot i sina direktiv, av skäl som inte motiverades, tidsgränsen 1920–1980. Det kom att påverka utredningens förslag. Det finns sammanlagt 94 personer som är födda 1970 och senare som intervjuats av Vanvårdsutredningen. Dessa skulle med Upprättelseutredningens förslag uteslutas ur gruppen som omfattas av ursäkt och ersättning om övergreppen skedde efter 1980." Jag föreslog därför i slutrapporten att "alla som blivit utsatta för övergrepp och allvarlig försummelse, vars ärenden inte är så nya att de faller inom ramen för åtal, bör omfattas av Upprättelseutredningens olika förslag till upprättelse." (SOU 2011:61, s. 67-68)
Det är fortfarande oklart varför Upprättelseutredningen, fick andra direktiv än Vanvårdsutredningen. Sannolikt berodde det på ett misstag i beredningen av ärendet. Tyvärr kom överenskommelsen med Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet också att innehålla begränsningen till 31/12 1980. Att man behöver sätta en gräns motiveras senare i propositionen om ersättning, men inte varför den sätts till 1980.
Propositionen om "ersättning av staten till personer som utsatts för övergrepp eller försummelser i samhällsvården" (Prop. 2011/12:160) lämnades till riksdagen den 14 juni 2012. Det var drygt åtta månader efter det att jag lämnat Vanvårdsutredningens slutrapport till regeringen, där jag redovisade en annan uppfattning i frågan. Men mitt förslag, eller andra avvikande synpunkter från Vanvårdsutredningen nämns inte med ett ord i propositionen, eller i den lagrådsremiss som föregick densamma.
Vanvårdsutredningens många intervjuer och arkivstudier är den faktiska grund som hela upprättelseprocessen för de vanvårdade vilar på. Att utredningens slutrapport, med avvikande uppfattningar, inte ens nämns i regeringens proposition är anmärkningsvärt.
Jag hoppas att riksdagen har förmåga att självständigt pröva den bortre tidsgränsen och komma fram till ett annat resultat än 1980.
Länk till Mårten Schultz artikel: http://www.dn.se/nyheter/stamningsansokan-skildrar-ett-barns-helvete.
Länk till Vanvårdsutredningens slutrapport: http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/66/70/7ccfaa21.pdf
måndag 10 september 2012
Ett år sedan regeringen först sa nej och sedan ja
För exakt ett år sedan, lördagen den 10 september, valde alliansregeringen att gå ut med beskedet att de som vanvårdats inom den sociala barnavården inte skulle få någon ersättning från samhället. Antagligen hade någon empatibefriad mediestrateg kommit fram till att den tionde september, dagen före tioårsdagen av attentatet i New York, skulle vara en lämplig dag att begrava en obehaglig nyhet i annat mediebrus.
Det blev starka reaktioner på regeringens nej och det gick bara två dagar innan den tvingades ändra sig. Denna marginaliserade grupp människor med svaga röster i opinionen hade fler vänner än vad regeringen hade förutsett. Media, politiker och föreningar lyckades på mindre än två dagar tvinga regeringen att meddela att den bjuder in oppositionen till samtal om hur en ekonomisk kompensation ska utformas. Innan veckan var slut fanns det en överenskommelse om ersättning.
Som ansvarig för Vanvårdsutredningen hade jag i många kontakter med uppdragsgivarna understrukit att detta inte är en partipolitisk fråga. Ska ett land, stat och kommun, be sina medborgare om ursäkt för vad de utsattes för i barndomen är det en gemensam angelägenhet. Vanvården skedde i samhällets regi, av personer som fått ett uppdrag eller anställts av kommuner eller stat. Ursäkten och ersättningen bör därför komma från samhällets främsta företrädare.
Det finns skäl att i dag påminna om de här turerna kring ersättningen. När regeringen kort efter nejet ändrade sig till ett ja till ersättning skrev jag i min blogg att jag i dag fick "uppleva något som jag inte varit med om under alla mina år som tjänsteman i politiskt styrda organisationer".
I början av 2013 ska en myndighet finnas på plats för att ta emot ansökningar från de som drabbats av vanvård. Jag är glad för att Sverige inte blev inte det första landet att neka ersättning till de vanvårdade. Men det hängde på en skör tråd.
torsdag 23 augusti 2012
Att lära av vanvård
Nu arbetar en utredning med att förbereda den myndighet som ska betala ut ersättningar till dem som utsattes för övergrepp och allvarlig försummelse under sin tid som placerad i den sociala barnavården. I början av nästa år ska det bli möjligt att lämna in ansökningar. Men Vanvårdsutredningen och Upprättelseutredningen innehöll mycket mer än förslagen om ersättning till de drabbade, bland annat förslag om hur vanvård kunde undvikas i framtiden. Vad kunde vi lära av utredningens nära tusen intervjuer med drabbade?
Anders Nyman, som arbetade tillsammans med mig i Vanvårdsutredningen, har i boken "Att lära av vanvård i den sociala barnavården" sammanfattat utredningsrapporterna. Boken innehåller många berättelser om barn som far illa, men också hur de gjorde för att klara sig. Genom att låta alla dessa nu vuxna personer få berätta och själva komma med förslag om hur samhället hade kunnat stötta kan vi lära av vanvård. På så sätt kan vi bli bättre på att bemöta och se de barn som behöver hjälp när deras föräldrar inte räcker till.
Alla som utbildar sig i socialt arbete borde ta del av de erfarenheter som boken förmedlar. Gothia Förlag som ger ut den hoppas också att yrkesverksamma socialarbetare genom boken ska få nya perspektiv och infallsvinklar på sitt arbete.
Jag har följt Anders arbete med boken och också skrivit ett förord till den. Du som är intresserad kan beställa boken med hjälp av produktbladet som jag länkar till här:
https://www.dropbox.com/s/0rb4uhglepw4uvw/Att%20l%C3%A4ra%20av%20vanv%C3%A5rd%20i%20den%20sociala%20barnav%C3%A5rden.pdf
Anders Nyman, som arbetade tillsammans med mig i Vanvårdsutredningen, har i boken "Att lära av vanvård i den sociala barnavården" sammanfattat utredningsrapporterna. Boken innehåller många berättelser om barn som far illa, men också hur de gjorde för att klara sig. Genom att låta alla dessa nu vuxna personer få berätta och själva komma med förslag om hur samhället hade kunnat stötta kan vi lära av vanvård. På så sätt kan vi bli bättre på att bemöta och se de barn som behöver hjälp när deras föräldrar inte räcker till.
Alla som utbildar sig i socialt arbete borde ta del av de erfarenheter som boken förmedlar. Gothia Förlag som ger ut den hoppas också att yrkesverksamma socialarbetare genom boken ska få nya perspektiv och infallsvinklar på sitt arbete.
Jag har följt Anders arbete med boken och också skrivit ett förord till den. Du som är intresserad kan beställa boken med hjälp av produktbladet som jag länkar till här:
https://www.dropbox.com/s/0rb4uhglepw4uvw/Att%20l%C3%A4ra%20av%20vanv%C3%A5rd%20i%20den%20sociala%20barnav%C3%A5rden.pdf
fredag 18 maj 2012
Ett stulet liv
I går sände SVT dokumentären "Ett stulet liv". Det är den tredje dokumentären av Thomas Kanger som tar upp vanvården i barnhem och fosterhem. Den första dokumentären "Stulen barndom" ledde till att Utredningen om vanvård i den sociala barnavården tillsattes. Utredningen kom att fylla mitt liv under fem år. "Ett stulet liv" kan ses som slutpunkten på en serie dokumentärer. Den är verkligen värd att ses, vilket jag också skrev till Thomas som just nu befinner sig i Vietnam. Trots den mörka bakgrunden ger intervjuerna med Kenth Sänds döttrar hopp inför framtiden. Filmen ska finnas på SVT Play något år framåt.
Här finns länken till klippet: http://svtplay.se/v/2803131/dokument_inifran/ett_stulet_liv_-_otextad?sb,p103467,1,f,-1
Dessutom finns hela filmen "Stulen Barndom", som sändes första gången 2005 på SVTPlay. Den ligger bredvid.
Här finns länken till klippet: http://svtplay.se/v/2803131/dokument_inifran/ett_stulet_liv_-_otextad?sb,p103467,1,f,-1
Dessutom finns hela filmen "Stulen Barndom", som sändes första gången 2005 på SVTPlay. Den ligger bredvid.
torsdag 10 maj 2012
Lagrådsremiss i dag om ersättning till vanvårdade
I dag beslutar regeringen att sända förslaget om ersättning till de som vanvårdats inom den sociala barnavården till lagrådet. Målet är att riksdagen ska få en proposition i höst och att en myndighet för utbetalning ska vara på plats den 1 januari 2013. Sedan har man två år på sig att ansöka om ersättning. Av Ekots intervju låter det som att regeringen lägger samma förslag som Upprättelseutredningen. Det kan skilja i detaljer, men för att se det måste man läsa i lagrådsremissen som inte är tillgänglig än.
I kväll blev lagrådsremissen tillgänglig på regeringens hemsida. Här är länken: http://www.regeringen.se/sb/d/15839/a/192748
Så här beskrivs förslaget av Maria Larsson i SR Ekot. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5101115
Lagrådsremissen är inte tillgänglig än men så här beskrivs förslaget på regeringens hemsida i dag. http://www.regeringen.se/sb/d/15109/a/176636
I dag finns också en artikel på DN Debatt om den nya lagen och fortsättningen på upprättelseprocessen. Här finns länken: http://www.dn.se/debatt/ny-lag-ska-ge-de-som-vanvardats-upprattelse
Den 17 maj kl. 21.00 sänder SVT dokumentären "Ett stulet liv" av Thomas Kanger. Den sänds i ettan. Man kan se det som den tredje delen i den serie program som började med "Stulen barndom" hösten 2005 och som ledde till att det blev politiskt nödvändigt att granska övergreppen på barn som placerats i fosterhem och institutioner. Sedan följde under en period på sju år utredningar, upprättelseceremoni och nu dagens lagrådsremiss.
I kväll blev lagrådsremissen tillgänglig på regeringens hemsida. Här är länken: http://www.regeringen.se/sb/d/15839/a/192748
Så här beskrivs förslaget av Maria Larsson i SR Ekot. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5101115
Lagrådsremissen är inte tillgänglig än men så här beskrivs förslaget på regeringens hemsida i dag. http://www.regeringen.se/sb/d/15109/a/176636
I dag finns också en artikel på DN Debatt om den nya lagen och fortsättningen på upprättelseprocessen. Här finns länken: http://www.dn.se/debatt/ny-lag-ska-ge-de-som-vanvardats-upprattelse
Den 17 maj kl. 21.00 sänder SVT dokumentären "Ett stulet liv" av Thomas Kanger. Den sänds i ettan. Man kan se det som den tredje delen i den serie program som började med "Stulen barndom" hösten 2005 och som ledde till att det blev politiskt nödvändigt att granska övergreppen på barn som placerats i fosterhem och institutioner. Sedan följde under en period på sju år utredningar, upprättelseceremoni och nu dagens lagrådsremiss.
onsdag 9 maj 2012
10Mila orienteringen
I helgen var jag ute på en av svensk idrotts klassiker, 10Mila i orientering. Jag fotograferade under de tre olika stafetterna. En del bilder visas på Tullinge SKs hemsida. Några bilder från natten finns på min fotoblogg. Titta gärna in där. Här finns länken: http://goranjohanssonphoto.blogspot.se/
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)